Jump to content

Ceferino de Leon

Gikan sa Bikol Sentral na Wikipedia, an talingkas na ensiklopedya
Ceferino de Leon
Senator of the Philippines from the 3rd district
Termino
Oktobre 25, 1919  Hunyo 6, 1922
Serving with Teodoro Sandiko
Suminunod ki Francisco Tongio Liongson
Sinundan ni Santiago Lucero
Member of the House of Representatives of the Philippine Islands from Bulacan's 2nd district
Termino
Oktobre 16, 1912  Oktobre 16, 1916
Suminunod ki Mariano Ponce
Sinundan ni Ricardo González Lloret
Personal na mga detalye
Kamundagan (1859-08-29)Agosto 29, 1859
San Miguel de Mayumo, Bulacan, Captaincy General of the Philippines
Partido politikal Nacionalista

Si Ceferino Santiago de Leon (Agosto 29, 1859 - ?) sarong Filipinong politiko.

Si De Leon bilang myembro kan Asamblea Filipina, c.1913

Si Ceferino de Leon namundag kan Agosto 29, 1859, kan San Miguel de Mayumo, Bulacan. siya nag'atender sa University of Santo Tomas asin nakamit an sarong law degree sa Universidad Central de Madrid. Susog ki historyador Ambeth Ocampo, si De Leon, kan ini yaon sa Espanya, nagjhingowa na mailusyonan si Leonor Rivera asin Leonor Valenzuela, na daing nangyari alagad an duwang babaeng ini durungan nakarelasyon ni Jose Rizal, bagay na pigdulok ni De Leon an huri sa pagsita kun napsano an siring na kamugrakan.[1][2]

Pagbalk niya sa Filipinas, si De Leon nagsirbeng prosecutor (fiscal) sa Barotac Viejo, Iloilo, asin juez de paz sa saiyang banwaan nin San Miguel. Durante kan Rebolusyon Filipino, si de Leonnagin representante kan Benguet sa Malolos Congress asin nagtabang sa pagpanday kan Konstitusyon kan [[Enot na Republika Filipina] kan 1899.[1]

Sa 1912 na eleksyon, si de Leon naelehir sa Kamara de representante representado an primerong distrito nin Bulacan.[3] After the death of Senator Francisco Tongio Liongson in office, de Leon was elected in a special election on October 25, 1919, as his successor for the remainder of his term until 1922.[4]

Si De Leon ikinasal ki Maria Roura, na an saindang aki siTrinidad, naputongan na Manila Carnival Queen kan 1920[5] bago siya naagom kan si dati -Capiz governor Manuel Roxas, na nagin Presidente kan Filipinas, na pangyari kaini siya nagin enot na gining poon 1946 abot 1948.[6]

  1. 1 2 "7 Notable Philippine Senators From Bulacan — From 1900s to Today". Bulakenyo.ph. 19 March 2021. Retrieved 25 January 2024.
  2. "Jose Rizal as a Lover: How He Two Timed Two Women Until He Got Caught". Esquireph. Retrieved 25 January 2024.
  3. "ROSTER of Philippine Legislators (from 1907 to 2019)" (PDF). House of Representatives of the Philippines. Archived from the original (PDF) on 21 June 2023. Retrieved 23 September 2022.
  4. "List of Previous Senators". Senate of the Philippines. Retrieved 6 June 2023.
  5. "Carnival Queens, accomplished women". The Philippine Star. Retrieved 25 January 2024.
  6. "The secret life and loves of Manuel Roxas". Philippine Daily Inquirer. 11 October 2014. https://lifestyle.inquirer.net/174206/the-secret-life-and-loves-of-manuel-roxas/. Retrieved on 25 January 2024.