Jump to content

Ivan Henares

Gikan sa Bikol Sentral na Wikipedia, an talingkas na ensiklopedya
Ivan Henares
Si Henares kan 2012
KamundaganIvan Anthony Henares
(1979-07-06) Hulyo 6, 1979 (edad 46)
NasyunalidadFilipino
TrabahoKultural na Komisyoner
TituloPhD
Mga gawad
  • The Outstanding Young Men (TOYM)[1]
  • Asia 21 Young Leaders[2]
Academic background
Alma materUnibersidad kan Pilipinas Diliman
Purdue University (Fulbright-CHED Scholar)
Global Leaders Institute[3]
Websityo
ivanhenares.com

Si Ivan Anthony Henares (namondag Hulyo 6, 1979) iyo sarong Pilipinong tagatulod nin konserbsasyon, paratukdo nin turismo, asin eksperto nin pamana. Siya nagsirbi bilang Kahilom-Heneral kan UNESCO National Commission of the Philippines[4] asin Komisyoner kan National Commission for Culture and the Arts (NCCA).

Si Henares may kapot na Bachelor of Arts in Economics, Master of Business Administration, asin Diploma in Urban and Regional Planning gikan sa Unibersidad kan Pilipinas Diliman. Naguno niya an saiyang PhD in Hospitality and Tourism Management sagkod an Graduate Certificate in Environmental Policy gikan sa Purdue University kan 2021,[5]. Kan 2023, nakompleto niya an Executive Graduate Certificate in Arts Innovation hali sa Global Leaders Institute na nakabase sa Washington, D.C.

Adbokasiya sa pamana

[baguhon | baguhon an source]

Si Ivan Henares nagpoon kan saiyang mga gibo sa konserbasyon nin pamana sa San Fernando, Pampanga kun sain saiyang pigpunan an “Preserving Heritage for Progress Program” kaidtong 2001. Siya nagin man na kaapil nin Board of Trustees kan Heritage Conservation Society[6] kaidtong 2006, kun sain siya nagsirbi bilang Bise Presidente asin Presidente, asin sa ngunyan iyo an Chairperson. Sa ngunyan, si Henares nagtutukaw sa Board of Commissioners kan NCCA bilang pamayo kan Subcommission on Cultural Heritage.[7] Si Henares minakapot man nin iba pang mga bistong pagganap sa manlainlian pa na mga kultural na organisasyon; arug bilang Chairperson kan Southeast Asian Cultural Heritage Alliance, asin Presidente kan International Cultural Tourism Committee (ICTC) kan International Council on Monuments and Sites (ICOMOS).[8]

Mga panluwas na takod

[baguhon | baguhon an source]