Jump to content

Jose Altavas

Gikan sa Bikol Sentral na Wikipedia, an talingkas na ensiklopedya
Jose Altavas
Altavas from the Philippine Education, published April 1917
Senator of the Philippines from the 7th district
Termino
October 16, 1916 – June 6, 1922
Serving with Francisco Felipe Villanueva
José María Arroyo
Suminunod ki Position established
Sinundan ni Jose Hontiveros
Constitutional Convention Delegate
Termino
1934–1935
Member of the Philippine Assembly from Capiz's 2nd district
Termino
Oktobre 16, 1907 – Oktobre 16, 1909
Suminunod ki Katongdan namukna
Sinundan ni Leocadio Pajarillo
Member of the Philippine House of Representatives from Capiz's 2nd district
Termino
Hunyo 2, 1925 – Hunyo 5, 1928
Suminunod ki Agustín Aldea
Sinundan ni José A. Dorado
Ika-4 Gobeernador nin Capiz
Termino
1910–1916
Suminunod ki Antonio Habana
Sinundan ni Jose Hontiveros
Member of the Capiz Provincial Board
Termino
1906–1907
Personal na mga detalye
Kamundagan Jose Altavas y Cortes
(1877-09-11)Septyembre 11, 1877
Balete, Capiz, Captaincy General of the Philippines
Kagadanan Error: Need valid death date (first date): year, month, day
Roxas City, Capiz, Philippines
Nasyunalidad Filipino
Partido politikal Nacionalista Party (1916 onwards)
Independent (c. 1907)
Agom Socorro Barrios Laserna
Mga aki 7
Alma mater
Trabaho Abogado

Si Jose Cortes Altavas (Septyembre 11, 1877 – Agosto 21, 1952) was a Filipinong politiko, lehislador asin ilustrado. Siya nagin konsehal kan munisipyo nin Capiz (presenteng Roxas City, Capiz), myembro nin hunta probinsyal (1906–1907), representante (1907–1909 asin 1925–1928), gobernador nin Capiz (1910–1916), senador (1916 to 1922), asin 1934 Constitutional Convention na delegado.

Kaamayi nin buhay edukasyon

[baguhon | baguhon an source]

Namundag kan Septyembre 11, 1877, si Jose Altavas gikan Balete, na iadto parte pa kan probinsya nin Capiz, Filipinas.[1] An mga magurang niya, si Jose Altavas Sr. asin Andrea Cortes,[2] pinadara siya sa Ateneo de Manila ngani duman mag'adal, dangan sa University of Santo Tomas para sa saiyang abogasya. An saiyang pag'adal naribaraw gib9o kan pagputok kan Hi Rebolusyon Filipinas na kun saen igwa siyang aktibong partisipasyon sa sadiring banwaan sa irarom kan pamamayo ni Santiago Bellosillo.[3] He was 20 years old at that time.[4]

Kan an Rebolusyon nagtapos na, tinapois niya msaiyang pag'ada asin siya nagpraktis abogasya sa Capiz kan Mayo 6, 1901, pakapasar sa Bar.[3] Siya saro man na peryhodista asin parasurat na nagsurat nin mga rawitdawit sa Espanyol asin 54-tomo nin memoir nam nilalalaman kan saiyang agi-agi sa buhay.[4]

Karera sa politika

[baguhon | baguhon an source]

Si Altavas nagpoon kan saiyang karera sa politika sa pagigin konsehal sa munisipyo nin Capiz (ngonyan, Roxas City na) kan 1903.[3] dangan bilang myembro kan hunta probinsyal poon 1906 hanggan 1907.[1] Poon 1907 sundo 1909, siya nabotohan bilang lehislador sa First Philippine Legislature representado an [Mga Distrito lehislatibo nin Capiz|ika-2 distrito]] kan probinsya.[5] Kan 1910, siya nagin gobernador nin Capiz asin nagstrbe sagkod 1916.[3] Durante kan saiyang termino napu'nan an konstruksyon kan edipsyo nin kapitolyo probinsyal, mga tulay asin mga tinampo pag'ultan kan Aklan asin Capiz.[4]

Poon 1916 abot 1922, si Altavas naelehir na senador sa Ikaapat na lehislatura Filipina asin sa Ikalimang lehislsatura Filipina , representado an ika-7 distrito senatoryal na binibilog kan mga probinsya nin Capiz, Iloilo asin Romblon.[2] Sa kan 1925, siya ginanan naman an pwesto komo repreesentante kan ika-2nd distrito, asin an pwesto niya nagtapos 1927.[5] He was also voted to be the 1st district delegate to the 1934 Constitutional Assembly.[6]

Buhay personal

[baguhon | baguhon an source]
Marker historikal pigpatindog kan 2018 sa plasa sa banwaan nin Altavas

Si Altavas ikinasal ki Socorro Barrios Laserna[3] asin igwa sindang pito.[1] Kan Agosto 21, 1952, nagadan sa Roxas City, Capiz.[1][3]

Sarong marker historikal an pinatindog kan National Historical Commission of the Philippines sa pagromdom saiya sa ngangaan kan Altavas municipal hall, asin an rebulto niya mahihiling na gayo sa parke sa luwas kan edipisyo.[7]

  1. 1.0 1.1 1.2 1.3 "Jose Altavas". Senate of the Philippines. Archived from the original on July 20, 2019. Retrieved June 20, 2019. 
  2. 2.0 2.1 "List of Previous Senators". Senate of the Philippines. Archived from the original on June 25, 2019. Retrieved June 20, 2019. 
  3. 3.0 3.1 3.2 3.3 3.4 3.5 Oaminal, Clarence Paul (October 22, 2014). "Senator Jose Cortes Altavas". The Freeman. https://www.pressreader.com/philippines/the-freeman/20141022/281771332449522. 
  4. 4.0 4.1 4.2 Funtecha, Henry F. (May 15, 2009). "The Great Triumvirate of Capiz". The News Today. http://www.thenewstoday.info/2009/05/15/the.great.triumvirate.of.capiz.html. 
  5. 5.0 5.1 "Roster of Philippine Legislators". House of Representatives. Archived from the original on June 19, 2019. Retrieved June 20, 2019. 
  6. Our Delegates to the Constitutional Assembly: English-Spanish. Manila: Benipayo Press. 1935. 
  7. Alzate, Caroline M. (March 2018). Process Documentation Report of the Kalahi CIDSS: National Community-Driven Development Program in Altavas, Aklan (Report) (in English). Retrieved June 20, 2019 – via Academia.edu.