Jump to content

Julia Tuñón Pablos

Gikan sa Bikol Sentral na Wikipedia, an talingkas na ensiklopedya
Julia Tuñón Pablos
Ipinangaki 1948



Monterrey, Nuevo León, Mehiko
Mga Trabaho Historyador, parasurat, propesor
Mga taon aktibo 1982-2015

Si Julia Tuñón Pablos (namundag kan 1948) sarong Mehikanong historyador asin kagsurat. Kan 1987, isinurat niya an pinakaenot na komprehensibong makasaysayan na istorya kan mga kontribusyon kan mga kababaihan sa pagtogdok kan nasyon, nin huli ta an mga nakaaging kasaysayan kadaklan nagwalat sa mga kababaihan sa naratibo. [1] Kan 1983 asin giraray kan 2000 [2] tinawan siya nin Gabino Barreda Medal [3] para sa akademikong kahusayan [4] Siya nanggana kan Susana San Juan Literary Prize kan 1998 [5] asin tinawan nin Emilio García Riera Medal kan Unibersidad kan Guadalajara [6] sa 2004.

Si Julia Tuñón namundag kan 1948 sa Monterrey, Nuevo León, Mehiko . [8] Natapos niya an saiyang mga pundamental na pag-aadal sa Luis Vives Institute sa Siyudad nin Mehiko asin kan 1969 nakakua nin BA sa kasaysayan gikan sa National Autonomous University of Mexico (UNAM). Kan 1977 natapos niya an saiyang Master's asin kan 1987 an saiyang PhD sa historya sa UNAM man. Huli sa saiyang kahusayan sa pag-adal, duwang beses siyang tinawan nin Gabino Barreda Medal. Kan 1989, naglaog si Tuñón sa Sistema Nacional de Investigadores (Nasyunal na Sistema nin mga Parasiyasat). [9]

Siya sarong bilog na panahon na parasiyasat para sa parehong Dirección de Estudios Históricos (Directorate of Historical Studies) asin Instituto Nacional de Antropología e Historia (INAH) (National Institute of Anthropology and History), nagpoon kan 1982 siring man sa pagtukdo bilang sarong bisitang propesor sa Elgio de Cotole de México, Unibersidad Atropolitana, UNAM, asin an Unibersidad kan Guadalajara. Kan 2011 siya ninombrahan bilang sarong propesor para sa akademikong termino sa Unibersidad kan Paris-VIII para sa literatura kan mga tataramon na Romance kabali an Italyano, Portuges asin Espanyol. Kan Pebrero, 2015, nagpoon si Tuñón nin kolaborasyon sa sarong serye nin Illustrated History of Mexico kaiba si Enrique Florescano [10] asin kan Marso, 2015, nagretiro siya sa INAH. [11]

An saiyang trabaho sa kadaklan nakasentro sa mga kababaihan asin sa mga isyung saindang inaatubang. Pig-aadalan niya an dikotomiya sa pag-ultanan kan ideyalisadong imahe kan mga babae sa popular na kultura asin an mga realidad kan mga babae. [12] An journal, Lingua Franca (Tomo 11, No. 2—Marso 2001) inapod an analitikal na pagtratar ni Tuñón na "elegante" asin an saiyang Mujeres de luz y sombra en el cine mexicano: La construcción de una imagen, 1939-1952 (Babae nin liwanag asin anino sa sine kan Mexico: An pagtogdok nin sarong imahe, 1939-1952) saro sa pinakamarahay na mga kasaysayan na isinusurat ngonyan sa Mehiko. [13] Sa partikular, pighihiling niya an mga topiko arog kan pagkakasala, an papel kan moralidad kan Kristiyano, [14] kadukhaan, [15] relasyon sa kasarian asin kapangyarihan [16]

Mga piniling obra

[baguhon | baguhon an source]
  • Historia nin sarong sueño: an Hollywood tapatío, 1986. (sa Espanyol)
  • Mga Mujeres sa Mehiko: sarong historya nin mga taon, 1987. (sa Espanyol)
  • Entrevista con Emilio "El Indio" Fernández, 1988. (sa Espanyol)
  • El siglo XIX (1821-1880), 1991. (sa Espanyol)
  • Mga Mujeres sa Mehiko: rekordando an historya, 1998. (sa Espanyol)
  • Mga Mujeres de luz y sombra sa sinehan na Mehikano: an pagtogdok nin sarong imahe - 1939-1952, 1998. (sa Espanyol)
  • Mga Babae sa Mehiko: Sarong Nakaagi na Ihinayag, 1999. (sa Ingles)
  • An mga listahan kan sarong mito: mga babaeng karakter sa mga pelikula ni Emilio "Indio" Fernández, 2000. (sa Espanyol)
  • Cuerpo y espíritu. Médicos en celuloide, 2005. (sa Espanyol)
  • Enjaular los cuerpos: normativas decimonónicas y feminidad sa Mehiko, 2008. (sa Espanyol)
  1. Fernández-Aceves, María Teresa (Spring 2007). "Imagined Communities: Women's History and the History of Gender in Mexico". Journal of Women's History 19 (1): 200–205. http://muse.jhu.edu/journals/journal_of_womens_history/summary/v019/19.1fernandez-aceves.html. Retrieved on 4 March 2015.
  2. "CURRICULUM VITAE: Julia Tuñón Pablos" (PDF). Paris, France: Sorbonne. p. 5. Archived from the original (PDF) on 8 December 2015. Retrieved 7 March 2015.
  3. Rocha, Carolina; Seminet, Georgia, eds. (2012). Representing History, Class, and Gender in Spain and Latin America: Children and Adolescents in Film. Palgrave Macmillan. p. 241. ISBN 9781137030863. Retrieved 7 March 2015.
  4. "UNAM Identity: Medals". Universidad Nacional Autónoma de México (UNAM). Archived from the original on 19 January 2015. Retrieved 7 March 2015.
  5. "Memorias 1995-2000". conaculta.gob.mx. CONACULTA. Archived from the original on 8 December 2015. Retrieved 7 March 2015.
  6. "Autores Julia Tuñón". Conocer al Autor. Archived from the original on 15 October 2014. Retrieved 7 March 2015.
  7. Tuñón Pablos, Julia (14 January 2007). "Doña María Luisa Martínez de García Rojas: La patriota". Cambio de Michoacán. Archived from the original on 8 December 2015. https://web.archive.org/web/20151208075449/http://www.cambiodemichoacan.com.mx/vernota.php?id=56432. Retrieved on 7 March 2015.
  8. "Autores Julia Tuñón". Conocer al Autor. Archived from the original on 15 October 2014. Retrieved 7 March 2015.
  9. Parra, Max (May 2007). "Julia Tuñón Talk on Women in Mexican Films". University of California, San Diego. Archived from the original on 4 March 2016. Retrieved 7 March 2015.
  10. Talavera, Juan Carlos (18 February 2015). "Brindan panorama temático de México con nueva colección". ExcelsiorEscpeciales. Archived from the original on 19 February 2015. https://web.archive.org/web/20150219183636/http://www.excelsior.com.mx/expresiones/2015/02/18/1008969. Retrieved on 7 March 2015.
  11. Harper, Shinji (3 March 2015). "INAH reconoce a sus investigadores". Ciudadania Express. http://ciudadania-express.com/2015/03/03/inah-reconoce-a-sus-investigadores/. Retrieved on 7 March 2015.
  12. Ruiz, Vicki L.; Sánchez Korrol, Virginia, eds. (2005). Latina Legacies : Identity, Biography, and Community. New York: Oxford University Press. p. 100. ISBN 978-0-19-515398-9. Retrieved 7 March 2015.
  13. "Breakthrough Books: Mexico". Lingua Franca (New York, NY) 11 (2). March 2001. http://linguafranca.mirror.theinfo.org/print/0103/brkthrubooks_mexico.html. Retrieved on 7 March 2015.
  14. "Conversatorio con Julia Tuñón: "Cine clásico mexicano y culpa religiosa. La trilogía de Ismael Rodríguez"". University of Buenos Aires. Archived from the original on 8 December 2015. https://web.archive.org/web/20151208070457/http://novedades.filo.uba.ar/novedades/conversatorio-con-julia-tu%C3%B1%C3%B3n-cine-cl%C3%A1sico-mexicano-y-culpa-religiosa-la-trilog%C3%ADa-de. Retrieved on 7 March 2015.
  15. "Prof Julia Tuñón, National Institute of Anthropology and History, Mexico City". Specular Ghosts. August 15, 2014. Retrieved 7 March 2015.
  16. Smith, Vania (February 2003). Sandstrom, Alan R.. ed. "Book Reviews: Women in Mexico: A Past Unveiled. By Julia Tuñón Pablos. Translations from Latin America Series". Nahua Newsletter (Purdue University, Fort Wayne, Indiana: Indiana University Center for Latin American and Caribbean Studies) (35). http://nahuanewsletter.org/nnarchive/nnarchive31-40/nahua35/. Retrieved on 7 March 2015.

Mga panluwas na sumpay

[baguhon | baguhon an source]