Nagasaki
Nagasaki 長崎市 | |||
|---|---|---|---|
| Syudad nin Nagasaki | |||
Tanawon kan Siyudad nin Nagasaki hale sa Glover Garden Kapiyestahan kan Parol sa Nagasaki | |||
| |||
| Mga palayaw: | |||
Mapa kan Prepektura nin Nagasaki na itinatampok an Nagasaki na sa maitom na rosas | |||
| Tagboan: 32°44′41″N 129°52′25″E / 32.74472°N 129.87361°ETagboan: 32°44′41″N 129°52′25″E / 32.74472°N 129.87361°E | |||
| Nasyon | Plantilya:JAP | ||
| Rehiyon] | Kyushu | ||
| Prepektura | Prepekturang Nagasaki | ||
| Binukasan an pantalan para sa komersyo sa ibang nasyon | 1571 | ||
| Nagin pantalan nin tratado | 1859 | ||
| Pamamahala | |||
| • Alkalde | Shirō Suzuki (indp.) | ||
| Hiwas | |||
| • kabilugan | 405.86 km2 (156.70 sq mi) | ||
| • Kadagáan | 240.71 km2 (92.94 sq mi) | ||
| • Katubigan | 165.15 km2 (63.76 sq mi) | ||
| Populasyon (Pebrero 1, 2024) | |||
| • kabilugan | 392,281[1] | ||
| Sona nin oras | UTC+9 (Panusugan na Oras kan Hapon) | ||
| – Puon | Chinese tallow tree | ||
| – Burak | Hydrangea | ||
| Numero nin pono | 095-825-5151 | ||
| Adres | 2–22 Sakura-machi, Nagasaki-shi, Nagasaki-ken 850-8685 | ||
| Websityo | www | ||
| Nagasaki | |||||
An Nagasaki sa kanji | |||||
| Pangaran na Hapones | |||||
|---|---|---|---|---|---|
| Kanji | 長崎 | ||||
| Hiragana | ながさき | ||||
| |||||
An Nagasaki (長崎, Nagasaki; Hapon na pagsayod: [na.ɡaꜜ.sa.kʲi, na.ŋa-],[2] lit. Long Cape), opisyalmente Nagasaki City (長崎市, Nagasaki-shi; [na.ɡa.sa.kʲi̥ꜜ.ɕi, na.ɡa.saꜜ.kʲi̥.ɕi, na.ŋa-][2]), iyo an kabesera asin an pinakadakulang siyudad nin Prepekturang Nagasaki sa isla nin Kyushu sa Hapon.[3]
Tinugdas kan mga Portuges,[4] an pwerto nin Nagasaki iyo sana an nagin pwerto para sa pagnegosyo kan mga Portuges asin Olandes durante kan mga panahon nin ika-16 na siglo.[5] An mga Natatagong Sityong Kristiyano sa Rona' nin Nagasaki pinagmidbid asin nakabali sa inapod na UNESCO World Heritage Sites list.[6][7] Parte kan Nagasaki nagin kwartel na mayor kan Imperial Japanese Navy durante kan First Sino-Japanese War asin Russo-Japanese War. Sa paghihinapos kan Ikaduwang Gerang Pankinaban, an mga pagbombang atomiko nin Hiroshima asin Nagasaki mangyaring nagin ikaduwang siyudad an Nagasaki kan kinaban nag'agi nin atakeng nuklear.[8][9] An siyudad dangan pinagbangon liwat.[10]
Sa kan Puon kan Pebrero 1, 2024[update], an Nagasaki pigtantyang igwang populasyon na 392,281,[1] asin densidad nin populasyon na 966 katawo por km2. An total na hiwas kaini nag'abot 405.86 km2 (156.70 sq mi).[11]
Toltolan
[baguhon | baguhon an source]- 1 2 "今月のうごき(推計人口など最新の主要統計)". Nagasaki city office. June 1, 2020. Archived from the original on August 13, 2020. Retrieved June 20, 2020. Unknown parameter
|url-status=ignored (help) - 1 2 NHK Broadcasting Culture Research Institute, ed. (24 May 2016). NHK日本語発音アクセント新辞典 (in Japanese). NHK Publishing.
- ↑ "Nagasaki | Japan, History, Bombing, Map, & Facts | Britannica". www.britannica.com (in English). 2025-04-27. Retrieved 2025-05-06.
- ↑ Pacheco, Diego (1970). "The Founding of the Port of Nagasaki and its Cession to the Society of Jesus". Monumenta Nipponica 25 (3/4): 303–323. doi:. ISSN 0027-0741. https://www.jstor.org/stable/2383539.
- ↑ "Dejima History" (in Japanese). Retrieved 2025-05-06.
- ↑ Tinka, Delakorda Kawashima (January 2021). "The Authenticity of the Hidden Christians' Villages in Nagasaki: Issues in Evaluation of Cultural Landscapes" (in en). Sustainability 13 (8): 4387. doi:. ISSN 2071-1050. Bibcode: 2021Sust...13.4387D.
- ↑ Rocha, Joanes (2024). "Western Churches in Nagasaki and Amakusa as Sites of Memory". Tangible and Intangible Heritage in the Age of Globalisation. pp. 145–160. doi:10.11647/OBP.0388.08
. ISBN 978-1-80511-212-9. - ↑ Sekine, Ichiro (2003-11-01). "The researches at Nagasaki University on atomic bomb survivors". International Congress Series. Radiation and Humankind. Proceedings of the First Nagasaki Symposium of the International Consortium for Medical Care of Hibakushu and Radiation Life Science 1258: 39–49. doi:. ISSN 0531-5131. https://www.sciencedirect.com/science/article/abs/pii/S0531513103012111.
- ↑ "Atomic Bombing Of Hiroshima and Nagasaki". ciaotest.cc.columbia.edu. Retrieved 2025-05-06.
- ↑ Hakim, Joy (January 5, 1995). A History of US: Book 9: War, Peace, and All that Jazz. New York City: Oxford University Press. ISBN 978-0195095142.
- ↑ "令和2年全国都道府県市区町村別面積調 - 長崎県". Geospatial Information Authority of Japan. January 1, 2020. https://www.gsi.go.jp/KOKUJYOHO/MENCHO/202001/42_nagasaki.pdf.
]
[[Kategorya:Mga sentrong lugar nin Ikaduwang Gerang Pankinaban sa Hapon
- Mga artikulo na igwa nin Hapon-teksto sa tataramon
- Pages using multiple image with auto scaled images
- Pages with Hapon IPA
- Articles containing potentially dated statements from Pebrero 2024
- Articles with invalid date parameter in template
- All articles containing potentially dated statements
- Nagasaki
- Mga Pagbombang atomika kan Hiroshima asin Nagasaki
- Mgas siyudad sa Prepekturang Nagasaki
- Mga Narugbang mga lugar na matawo
- Mga lugar sa kosa nin Hapon na matawo
- Mga lugar na tinugdas kan ika-16 na siglo na matawo
- Mga pwertong erokan sa Hapon