Jump to content

Rafael Palma

Gikan sa Bikol Sentral na Wikipedia, an talingkas na ensiklopedya
Rafael Palma
Palma in c. 1915
4th President of the University of the Philippines
Termino
1925–1933
Suminunod ki Guy Potter Benton
Sinundan ni Jorge Bocobo
Senator of the Philippines from the 4th Senatorial District
Termino
Oktobre 16, 1916  Hunyo 6, 1922
Serving with Pedro Guevara
Suminunod ki Post created
Sinundan ni Emiliano Tría Tirona
Secretary of the Interior
Termino
Enero 11, 1917  Hulyo 7, 1920[1]
Appointed by Francis Burton Harrison
Suminunod ki Winfred Thaxter Denison
Francis Burton Harrison (acting)
Sinundan ni Teodoro Kalaw
Member of the Second Philippine Commission
Termino
Hulyo 6, 1908  Oktobre 16, 1916
Appointed by James Francis Smith
Member of the Philippine Assembly from Cavite
Termino
Oktobre 16, 1907  Hulyo 1, 1908
Suminunod ki Pwesto namukna
Sinundan ni Emiliano Tría Tirona
Personal na mga detalye
Kamundagan Rafael Palma y Velásquez
(1874-10-24)Oktobre 24, 1874
Tondo, Manila, Captaincy General of the Philippines
Kagadanan Error: Need valid death date (first date): year, month, day
Manila, Philippine Commonwealth
Partido politikal Nacionalista
Agom Carolina Ocampo
Edukasyon Ateneo de Manila University
University of Santo Tomas

Si Rafael Palma y Velásquez (Spanish: [rafaˈel ˈpalma]: Oktobre 24, 1874   Mayo 24, 1939) sarong Filipino politiko, Rizalian, parasurat, edukador asin sarong bantogan na Freemason. Siya nagin sarong senador poon 1916 sundo' 1921 asin ikaapat na presidente kan Unibersidad nin Pilipinas.

Si Palma namundag sa Manila kan Oktobre 24, 1874, ki Don Hermógenes Palma, sarong eskribente sa Intendencia Office, asin Hilaria Velásquez. An ngohod niyang tugang iyo idtong soldados-poeta na si José Palma, an autor kan Espanyol na rawitdawit Filipinas, na, kadurungan an mga pinalis kaini, ginamit sa Philippine National Anthem.

Kan 1885, siya nagpoon mag'adal sa Ateneo de Manila asin naggradwar may kamit na Bachelor of Arts degree. Kan 1892, siya nagpoon mag'adal sa abogasya sa University of Santo Tomas. Mantang siya nag'aadal sa unibersidad, siya empleyado sa Buro de Terenos.[2]

Siya nagin man sarong reporter sa La Independencia, an pinakaenot na Filipinong aldawan na peryodiko, pigtugdas asin pigpapadalagan ni Antonio Luna. Kan si Luna nagadan kan 1899, si Palma iyo na an nagkapoot kan pagkaeditor igdi. Laen pa kan La Independencia, sikya imbwelto pa man sa ibang mga peryodiko, na siya nagsusurat sa La Patria, asin sa iba pa; asin kapwa-pigtugdas kaiba si Sergio Osmeña asin Jaime de Veyra, kan El Nuevo Día, an pinakaenot na dyaryo sa Cebu.[2]

Kan 1901, siya nakapasar sa eksaminasyon nin bar, asin parehong taon, saiyang pigtugdas an peryodikong El Renacimiento, na enot napaluwas kan Septyembre 3. Saiyang naagom si Carolina Ocampo kan Pebrero 1902.[3] Kan 1903, saiyang binayaan an trabaho sa peryodiko asin nagpraktis nin abogasya mantang nagtukdo sa Escuela de Derecho.[2]

Siya nagtapsok sa politika kan siyam nagin myembro asin sekretaryo sa Association of Peace. Sa 1907 eleksyon sa Asamblea Filipina, siya nagdalagan asin dangan guminana bilang assemblyman representado an probinsya Cavite. Kan Hulyo 6, 1908, si Governor-General James A. Smith pignombrahan siya myembro kan ikaduwang Philippine Commission,[4] na nagin pinakahubin na myembro hanggan taon 1916. Sa 1916 Philippine Senate elections, siya naelehir bilang senador, representado an ikaapat na distrito.[2]

Kan Septyembre 1916, siya nanombrahan ni Governor-General Francis B. Harrison, sa ri'gon kan Executive Order No. 64, bilang Sekretaryo kan Interior asin nagsirbe hanggan kan saiyang pagdimitir kan Hulyo 1920.[5][6] Kan Hulyo 1925, siya inaguraran bilang ikaapat na presidente kan Unibersidad nin Pilipanas. Siya nagsirbe bilang UP preesidente sagkod 1933 kan siya nagdimitir h7uli sa kontrobersya dapit sa Hare-Hawes-Cutting bill kun saen si dati-presidente sa Senado na si Manuel Quezon naghuma' na putolon an appropriation kan unibersidad hui ta si Palma pig'ampoyonan an ley.[7] He then again ran for senator but lost to Juan Sumulong. In 1934, Palma was elected to the 1934 Constitutional Convention.[2]

Sa huring mga panahon kan saiyang buhay, si Palma nanombrahan ni Presidente Quezon bilang chairman kan National Board of Education.[3] Kapot niya an katongdan na iyan sagkod kan saiyang pagkagadan kan Mayo 24, 1939 sa Manila, sa edad na 64.

Mga Pag'onra

[baguhon | baguhon an source]
  • The Pride of the Malay Race, the English translation by Justice Román Ozaeta of Palma's biography of Filipino national hero José Rizal.
  • The Woman and the Right to Vote[8]
  • The New Mentality, 1929.

Mga Lugar ipig-ngaran saiya

[baguhon | baguhon an source]
  1. "MASTERLIST OF CABINET SECRETARIES/MINISTERS" (PDF). Official Gazette of the Republic of the Philippines. Retrieved February 6, 2023.
  2. 1 2 3 4 5 "Rafael Palma". Senate of the Philippines. Retrieved October 20, 2019.
  3. 1 2 "About Rafael Palma". The Philippine Diary Project. Retrieved October 20, 2019.
  4. War Department Annual Reports, 1908. VII. Washington, D. C.: Government Printing Office. 1909. p. 30.
  5. Official Gazette. XIV. 1916. p. 1843.
  6. "Report of the Governor General of the Philippine Islands, Together with Reports of the Heads of the Departments of the Philippine Government, for the Fiscal Year Ended December 31, 1920". Vols. For 1927-1935 Have Title:annual Report of the Governor General of the Philippine Islands. 1924-1935: House document / ... Congress ... Session, House of Representatives (Washington: Government Printing Office): 19. 1923. https://catalog.hathitrust.org/Record/100145143.
  7. "MW Rafael Palma". The Most Worshipful Grand Lodge of Free and Accepted Masons of the Philippines. Retrieved October 20, 2019.
  8. "Project Gutenberg".

Mga panluwas na takod

[baguhon | baguhon an source]

Plantilya:UP Plantilya:Cavite House Representatives