Theodore Roosevelt, Jr.
| Theodore Roosevelt Jr. | |
|---|---|
| Roosevelt, c. 1921 | |
| Governor-General of the Philippines | |
| Termino February 29, 1932 – July 15, 1933 | |
| President | Herbert Hoover Franklin D. Roosevelt |
| Suminunod ki | George C. Butte (acting) |
| Governor of Puerto Rico | |
| Termino September 9, 1929 – January 30, 1932 | |
| President | Herbert Hoover |
| Suminunod ki | James R. Beverley (acting) |
| Assistant Secretary of the Navy | |
| Termino March 10, 1921 – September 30, 1924 | |
| President | Warren G. Harding Calvin Coolidge |
| Suminunod ki | Gordon Woodbury |
| Member of the New York State Assembly from the 2nd district | |
| Termino 1920–1921 | |
| Suminunod ki | Franklin A. Coles |
| Personal na mga detalye | |
| Kamundagan | Theodore Roosevelt III Septyembre 13, 1887 Oyster Bay, New York, U.S. |
| Kagadanan | Error: Need valid death date (first date): year, month, day Méautis, France |
| Lulubngan | Normandy American Cemetery 49°20′55″N 0°51′17″W / 49.34861°N 0.85472°WTagboan: 49°20′55″N 0°51′17″W / 49.34861°N 0.85472°W |
| Partido politikal | Republican |
| Mga aki | |
| Mga magurang | |
| Edukasyon | Harvard University (BA) |
| Military service | |
| Allegiance | United States |
| Serbisyo/sangay | United States Army |
| Mga taon kan serbisyo | 1917–1919 National Army 1920–1939 Army Reserve 1940–1944 Army of the United States |
| Ranggo | Brigadier General |
| Unit | 1st Infantry Division 4th Infantry Division |
| Commands | 1st Battalion, 26th Infantry 26th Infantry |
| Battles/wars | |
| Awards | |
Si Theodore Roosevelt III (/ˈroʊzəvɛlt/ ROH-zə-velt; Septyembre 13, 1887 – Hulyo 12, 1944), parati inaapod man Theodore Jr.,[1][Note 1] sarong Amerikanong heneral asin politiko. Siya an pinakamatuang aki ni Presidente Theodore Roosevelt asin Enot na Gining Edith Roosevelt. Si Roosevelt Junior midbid kan saiyang serbisyo sa Ikaduwang Gerang Pankinaban, kabali an saiyang pagdirekta kan mga tropa sa Utah Beach durante kan Normandy landings, na huli kaini siya nagawadan kan Medal of Honor.
Si Roosevelt Junior naedukar sa mga pribadong akademya asin sa Harvard University; pakagradwar niya kan 1909 sa kolehiyo, siya nagpoon kan saiyang karera sa pagnegosyo asin sa investment banking. Gibo kan siya nakakuang eksperensya sa World War I durante kan pag'atendir sa Citizens' Military Training Camp, pagpoon kan gera, siya tina'wan nin reserve commission komo major. Siya nagsirbe sa 1st Division, natapsok sa magkapirang enkwentro kabali an Battle of Cantigny, asin siya an namoon sa 1st Battalion, 26th Infantry bilang lieutenant colonel. Pakagera, si Roosevelt instrumental sa pagmukna' kan The American Legion.
Palaen kan saiyang aktibong serbisyo sa militar asin sa pagnenegosyo, siya nagin aktibo man sa politika asin gobyerno. Siya nagsirbe bilang Assistant Secretary of the Navy (1921–1924), Gobernador nin Puerto Rico (1929–1932), asin Gobernador-Heneral nin Filipinas (1932–1933). Nagpadagos siya kan saiyang mga palakaya sa negosyo kan mga 1930, asin nagin Chairman of the Board kan American Express Company, asin bise presidente kan Doubleday Books. Si Roosevelt dagos na aktibo bilang Army reservist, na nag'aatendir sa mga taonan na training sa Pine Camp, asin saiyang nakompleto an Infantry Officer Basic and Advanced Courses, an Command and General Staff College, asin refresher training para sa mga senior officer. Siya nagbalik sa aktibong katongdan sa Ikaduwang Gerang Pankinaban na may darang ranggong colonel, asin pinamayohan an 26th Infantry. Siya dangan nagawadan nin promosyon bilang brigadier general ta siya assistant division commander kan 1st Infantry Division.
Toltolan
[baguhon | baguhon an source]- ↑ Morris, Edmund (1979). The Rise of Theodore Roosevelt. index.
- ↑ Manta si Presidente Theodore Roosevelt iyo an legal na nginaranan na Theodore Roosevelt Jr., alagad huli kan kabantogan ni ama, mas simple na apodon an aki na "Junior".
<ref> mga tatak na eksistido para sa sarong grupo na pinagngaranan na "Note", alagad mayong kinasungkoan na <mga pinapanungdanan na grupo="Note"/>na tatak an nanagboan, o sarong panarado </ref> an nawawara