Jump to content

Kabo nin Berde

Gikan sa Bikol Sentral na Wikipedia, an talingkas na ensiklopedya


Republic of Cabo Verde
República de Cabo Verde (Portuguese)
Bandera kan Cape Verde
Bandera
Emblem of Cape Verde
Emblem
Motto: 
  • Unidade, Trabalho, Progresso (Portuguese)
  • (English: "Unity, Work, Progress")
Kanta: Cântico da Liberdade (Portuguese)
(English: "Chant of Freedom")
KapitolyoPraia
14°54′59″N 23°30′34″W / 14.91639°N 23.50944°W / 14.91639; -23.50944
Pinakadakulangsyudadcapital
Opisyal na  mga tataramonPortuguese[1]
Minimidbid nasyunal na mga tataramonCape Verdean Creole[1]
Relihiyon (2021)
  • 15.6% no religion
  • 1.3% Islam
  • 1.2% others[2]
DemonymCape Verdean or Cabo Verdean[3]
GobyernoUnitary semi-presidential republic[4]
José Maria Neves
Ulisses Correia e Silva
LehistraturaNational Assembly
Independence from Portugal
• Granted
5 July 1975
Area
• Total
4,033 km2 (1,557 sq mi) (166th)
• Tubig (%)
negligible
Populasyon
• 2022 Sensus
593,149[5] (172nd)
• Densidad
147.1/km2 (381.0/sq mi) (89th)
GDP (PPP)2023 tantya
• Kabuuhan
Increase $5.717 billion[6] (170th)
• Per capita
Increase $9,909[6] (125th)
GDP (nominal)2023 tantya
• Kabuuhan
Increase $2.598 billion[6] (181st)
• Per capita
Increase $4,502[6] (117th)
Gini (2015)Positive decrease 42.4[7]
medium
HDI (2022)Increase 0.661[8]
medium · 131st
CurrencyCape Verdean escudo (CVE)
Sona nin OrasCVT (UTC–01:00)
Porma nin petsadd/mm/yyyy
Nagmamaneho saright
ISO 3166 codeCV
Internet TLD.cv

An Kabo nin Berde o (sa Ingles, Cape Verde[lower-alpha 1] o Cabo Verde,[lower-alpha 2] na opisyalmente inaapod na Republika nin Cabo Verde,[lower-alpha 3] sarong islang nasyon asin arkipelagong estado nin West Africa sa katahawan niin Dagat Atlantiko, na binibilog nin sampolong islang bulkaniko na sa kabiyoan may dagang kahiwasan na mga 4,033 square kilometres (1,557 sq mi).[9] An mga kapuruan na ini yaon namumugtak ultan 600 and 850 kilometres (320 and 460 nautical miles) solnopan kan Cap-Vert, na iyo an pinakaporong solnopan kan Aprika kontinental. An mga isla nin Cape Verde iyo an kabilogan kan Macaronesia ecoregion, kairiba an Azores, an Canary Islands, Madeira asin an Savage Isles.

An arkipelagong Cape Verde dai binanwa nin tawo hanggan ika-5ng siglo, kun kasuarin an mga eksplorador na mgsa Portugues pigkolonya man mga isla, asin pinakenot na nagtugdas kan mga Europeong binabanwa sa tropiko. Huli kan marayrahay pakamugtak, an Cape Verde nagin importanteng pagkasarapongan sa translantikong negosyo nin mga oripon durante kan ika-16 asin ika-17 mga siglo. An mga isla nag'agi sa marikas na pagtalubo ekonomiko kan mmga panahon na ini, sa pagbutwa igdi kan mga komersyante, mga pirata asin mga parabaro-baro. Ini nagru'ru' sa ika-19ng siglo, asin dakul kan mga habitante naghurubo' kun saen-saen. Alagad, an Cape Verde luwayluway nakabalukad sa ekonomiya ta nagin importanteng pagsurumpongan kan mga ruta kan mga bapor sa merkansya. An Cape Verde nagin talingkas na nasyon kan 1975.

  1. 1.0 1.1 Error sa pag-cite: Imbalidong <ref> tatak; mayong teksto na ipinagtao para sa reperensiya na pinagngaranan na :0
  2. "INE APRESENTA OS RESULTADOS DEFINITIVOS DO V RECENSEAMENTO GERAL DA POPULAÇÃO E HABITAÇÃO (RGPH-2021)". Instituto Nacional de Estatística - INE. 4 April 2022. Retrieved 26 August 2023. 
  3. John Kerry (8 July 2014). "On the Occasion of the Republic of Cabo Verde's National Day". U.S. Department of State. Archived from the original on 21 January 2017. Retrieved 11 July 2014. On behalf of President Obama and the people of the United States, I send best wishes to Cabo Verdeans as you celebrate 39 years of independence on July 5.  Unknown parameter |url-status= ignored (help)
  4. Plantilya:Cite SSRN
  5. "Population, total - Cabo Verde". World Bank. Archived from the original on 24 September 2023. Retrieved 17 November 2022.  Unknown parameter |url-status= ignored (help)
  6. 6.0 6.1 6.2 6.3 "World Economic Outlook Database, October 2023 Edition. (Cape Verde)". IMF.org. International Monetary Fund. 10 October 2023. Retrieved 26 October 2023. 
  7. "GINI index". World Bank. Archived from the original on 20 December 2013. Retrieved 16 June 2021.  Unknown parameter |url-status= ignored (help)
  8. "Human Development Report 2023/2024" (PDF) (in English). United Nations Development Programme. 13 March 2024. Archived from the original (PDF) on 13 March 2024. Retrieved 13 March 2024.  Unknown parameter |url-status= ignored (help)
  9. Tanya Basu (12 December 2013). "Cape Verde Gets New Name: 5 Things to Know About How Maps Change". National Geographic. Archived from the original on 13 December 2013. Retrieved 12 December 2013.  Unknown parameter |url-status= ignored (help)


Error sa pag-cite: <ref> mga tatak na eksistido para sa sarong grupo na pinagngaranan na "lower-alpha", alagad mayong kinasungkoan na <mga pinapanungdanan na grupo="lower-alpha"/>na tatak an nanagboan, o sarong panarado </ref> an nawawara