Luz Méndez de la Vega

Gikan sa Bikol Sentral na Wikipedia, an talingkas na ensiklopedya
Luz Méndez de la Vega
Ladawan:Luz Méndez de la Vega.jpg
Kamundagan 2 Setyembre 1919
Kagadanan 8 Marso 2012 (edad 92)  
Nasyonalidad Guatemalan
Trabaho feminista, parasurat, edukador
Mga taon na aktibo  1942–2002

Si Luz Méndez de la Vega (2 Septyembre 1919 - 8 Marso 2012) iyo sarong Guatemalan na feministang parasurat, peryodista, poeta, akademiko asin aktres.  

Bilang sarong akademiko, siya nagkonsentrar sa pag-aadal asin pagmamaigar kan mga gibo kan mga kolonyal na Guatemalang babayi.

Siya an nanggana kan pinakahalangkaw na gawad sa Guatemala para sa literatura, an Miguel Ángel Asturias National Literature Prize, asin kan Chilean Pablo Neruda Medal, kaiba sa dakul pang ibang literaryong gawad sa bilog niyang karera.

Biograpiya[baguhon | baguhon an source]

Si Luz Méndez de la Vega namundag kan 2 Septyembre 1919 sa Retalhuleu, Guatemala ki Jose Méndez Valle asin Susana de la Vega.

Edukasyon[baguhon | baguhon an source]

An saiyang ama, na sarong doktor, alagad aktibo sa politika, pinirit na idistiero an pamilya niya[1] kan 1921. Nagdulag sinda pasiring Tapachula, Chiapas, Mehiko, kun sain si Méndez nagpoon na magklase nin sa apat na anyos. [2] Gusto kan saiyang pamilya na magklase siya sa sarong relihiyosong eskwelahan, na imposible kaidtong panahon sa Mehiko, kaya ipinadara siya sa kumbentong eskwelahan sa El Salvador, kun sain inot niyang nadiskobre an literatura sa edad 9 o 10 na anyos. [1]

Kan magbalik an pamilya niya sa Guatemala, nagklase siya sa Instituto Normal Central para Señoritas Belén na iyo an kolehiyo kan mga paratukdo, siya nakakua nin sertipiko sa pagtukdo asin durungan na nag-adal sa Liceo Francés, kun sain nakua niya an diploma sa Pranses. [2]

Natapos niya an saiyang pagklase sa 17 na anyos asin imbes na mag-entra sa mga pag-adal sa unibersidad, nagpakasal si Méndez asin nagkaigwa nin inot niyang aki kan siya 20.[1]

Pagsurat[baguhon | baguhon an source]

Nagpuon siyang maggibo nin karidad kaiba si María de Árbenz, sa Social Welfare Auxiliary Service, asin hinapot siya ni Jose Castañeda kun isusurat niya an saiyang trabaho para sa diyaryo.

Nagpuon an saiyang karera bilang peryodista, sa pagsurat para sa peryodikong El Imparcial dangan nagmamantinir asin nagsusurat para sa pahina nin kultura nin La Hora. [3]

Nagbali siya Association of Journalists of Guatemala asin nagpublikar nin kadakol na artikulo sa La Nación", El Gáfico, Siglo Veintiuno, asin sa Prensa Libre sa bilog niyang pagkabuhay. [2]

Pagtukdo[baguhon | baguhon an source]

Kan 1944, nagdesisyon siyang magbalik sa pag-eskwela, asin nakakua nin Bachelor of Arts hali sa Universidad de San Carlos de Guatemala[4] asin doktorado sa literatura sa Complutense University of Madrid, Espanya. [5]

Pagkatapos kan saiyang pag-adal, nagtrabaho siya bilang sarong propesor, sa Unibersidad kan San Carlos asin nagkondukta nin pagsiyasat.

Pinadagos niya an feministang mga tema asin espesipiko, pinaghihinako niya na maisalbar an gibo kan mga feministang parasurat gikan sa kolonyal na panahon kan Guatemala.[4]

Durante kan panahon niya sa unibersidad, an gobyerno militar tigpunterya an mga intelektuwal asin sa nagkapirang beses na kinaipuhan ni Méndez na dumulag sa pulis saka sa mga pangyayaring pagbabadil. [2]

Kan huri, saro man siyang propesor sa Rafael Landívar University sa Siyudad nin Guatamela. [6]

Teatro[baguhon | baguhon an source]

Kan 1955, si Méndez nagpundar, kairiba pa an iba, kan teatrikal naGrupo Artístico de Escenificación Moderna (GADEM) (Artistikong Grupo nin Modernong Paghururo), sa pagtatao sa mga kontemporaryong mandudula nin sarong lugar para ma-idula an saindang mga gibo.

Siya naging matibay na aktres asin an grupo taon-taon naggigibo nin mga bagong drama.[2]

Durante kan mga 1970, an diktadurang militar tigpugulan an mga artista. Duwang grupo an nagbilog, "An Moira" binibilog kadaklan nin mga estudyante asin maestro na may pokus sa teatro asin an "Rin-78", kompuesto nin mga parasurat, tanganing magtaong lugar sa mga artista para sa pagpahayag. Si Méndez iyo sarong miyembro kan duwang grupong ini. [4]

Mga midbid na gibo, gawad, asin onra[baguhon | baguhon an source]

Si Méndez nagsurat nin dakul na tula, artikulo asin libro, siring man mga tuyaw sa literatura. Kabilang saiyang pinakaimportanteng mga gibo iyo an "Eva sin Dios" (1979), "Poetisas desmitifadoras gutemareces" (1994) asin La amada y perseguidad Sor Juana Inés de Maldonado y Paz (2002). [7]

Sa Las voces silenciadas (poema feminista), nagsurat siya kun paano an kadahasan, katatakutan, inhustisya asin kasakitan sa gera, na minsan ngani dai opisyalmente nagdeklara, pinagdestroso an buhay kan mga kababayihan poon 1962-1996 asin kun pano an patriarko asin an pagpirit na pagsilensyo an nagpugol sa mga Guatemana na babayi sa saindang konsepto nin pagkakabisto sa sadiri asin imahen. [8]

An saiyang 2002 na gibo, Mujer, desnudez y palabras, ibinilang na mahalagang marhay kaya ilinuwas an sarong dokumentaryo kan parehong ngaran sa ika-7th National Congress of Writers sa Guatemala kan 2006 asin kan 2008, tinawan siya kan Emeritus Medal of Scientific Researcher hali sa Institute of Studies of National Literature of the Faculty of Humanities asin an Institute of Women pareho sa Unibersidad kan San Carlos.[2]

Siya nanombrahan na miyembro kan Guatemala Academy of Language, an asosasyon kan nasyon sa Spanish Royal Academy of Language.[4]

Kagadanan[baguhon | baguhon an source]

Si Mendez nagadan kan International Women's Day, 8 Marso 2012 sa Syudad nin Guatemala, Guatemala [5]asin ilinubong sa General Cemetery kan Guatemala. [3]

Mga Gawad[baguhon | baguhon an source]

  • 1977 Second Prize in the APG Bernal Díaz del Castillo-Rama Crónica[2]
  • 1978 First Prize in the APG Bernal Díaz del Castillo-Rama Crónica[2]
  • 1981 Awarded the Order of Dolores Bedoya de Molina[2]
  • 1981 APG Cruz Medal of Artistic Merit[2]
  • 1982 Second Prize in the APG Bernal Díaz del Castillo-Rama Crónica[2]
  • 1983 First Prize in the Poesía en el Certamen Permanente Centroamericana for De las palabras y la sombra[2]
  • 1991 Trophy Opus de las Artes—Teatro[2]
  • 1992 Medal from the National Office of Women[2]
  • 1994 Medal from the National Magazine Dante Alighieri Society [2]
  • 1994 Miguel Ángel Asturias National Literature Prize[2]
  • 1998 Medal of the Order of Vicenta Laparra de la Cerda[2]
  • 2003 Medal of the Order of Ixmukané[2]
  • 2004 Pablo Neruda Medal, Chile[2]
  • 2008 Emeritus Medal of Scientific Researcher[2]
  • 2012 Medal of Meritorious Citizen FLACSO (ginawad makalihis kan kagadanan)[2]

Mga piling gibo[baguhon | baguhon an source]

Mga Libro[baguhon | baguhon an source]

  • Estética y poesía de Petrarca Guatemala: Universidad de San Carlos de Guatemala, (1974) (sa Espanyol)
  • El Señor Presidente y Tirano Banderas Guatemala: Universidad de San Carlos de Guatemala Facultad de Humanidades, (1977) (sa Espanyol)
  • Caraterísticas del estilo de Galdós y su influjo en la novela guatemalteca Guatemala: Universidad de San Carlos de Guatemala Facultad de Humanidades, (1978) (sa Espanyol)
  • Flor de varia poesía: poetas humanistas Guatemala: Editorial José de Pineda Ibarra, (1978) (sa Espanyol)
  • Aproximación a dos mundos: Quevedo-Bécquer Guatemala: Universidad de San Carlos de Guatemala Facultad de Humanidades, (1979) (sa Espanyol)
  • La poesía de Eugenio Montale Guatemala: Universidad de San Carlos de Guatemala Facultad de Humanidades, (1979) (sa Espanyol)
  • Eva sin Dios 1979 Guatemala: Editorial Marroquín, (1979) (sa Espanyol)
  • Tríptico: Tiempo de amor, tiempo de llanto y desamor Guatemala: Editorial Marroquín, (1980) (sa Espanyol)
  • Lenguaje, religión y literaura como deformadores de la mujer y la cultura Guatemala: Editorial Universitaria, (1980) (sa Espanyol)
  • De las palabras y la sombra Guatemala: Talleres Gráficas de Serviprensa Centroamericana, (1984) (sa Espanyol)
  • Poetisas desmitificadoras guatemaltecas (antología) Guatemala: Tipografía Nacional, (1984) (sa Espanyol)
  • Las voces silenciadas (poema feminista) Guatemala: Editorial RIN-78, (1985) (sa Espanyol)
  • La poesia del grupo Guatemala: Editorial RIN-78, (1986) (sa Espanyol)
  • Tres rostros de mujer en soledad: monólogos importunos Guatemala: Editorial Artemis-Edinter, (1991) (sa Espanyol)
  • Antología poética Guatemala: Editorial Artemis-Edinter, (1994) (sa Espanyol)
  • Guatemala - arte contemporáneo: (50 años de arte en Guatemala) (with Roberto Cabrera) Guatemala: G & T Foundation, (1997) (sa Espanyol)
  • Helénicas Guatemala: Artemis & Edinter, (1998) (sa Espanyol)
  • Toque de queda : poesía bajo el terror, 1969-1999 Guatemala: Artemis & Edinter, (1999) (sa Espanyol)
  • Mujer, desnudez y palabras Guatemala: Artemis & Edinter, (2002) (sa Espanyol)
  • El amor en la poesía inédita colonial centroamericana: según los Ms. del Archivo General de Centroamérica Guatemala: Universidad Rafael Landívar, (2002) (sa Espanyol)
  • La amada y perseguida Sor Juana Inés de Maldonado y Paz Guatemala: Universidad Rafael Landívar, (2002) (sa Espanyol)
  • Guatemala: una aproximacion a las luchas sociales del 2007 (Simona V Yagenova) Guatemala: Flacso Guatemala (2008) (sa Espanyol)
  • Frágil como el amor Guatemala: Artemis Edinter (2008) (sa Espanyol)
  • Ligera y diáfana: poesía completa Guatemala: Editorial Cultura, (2011) (sa Espanyol)
  • Saint-Exupéry: secretos de amor y de guerra en El principito (with Sonia Asturias de Plihal) Guatemala: Editorial Universitaria (2013 posthumous release) (sa Espanyol)

Mga palabas[baguhon | baguhon an source]

  • Monólogos Inoportunos[9] (1991)
  • Tres Rostros de Mujer en Soledad[9] (1991)

Mga Toltolan[baguhon | baguhon an source]

  1. 1.0 1.1 1.2 Montenegro, Gustavo Adolfo (15 May 2005). "Luz Méndez de la Vega: "Yo siempre seré feminista"" (in Spanish). Revista D (Guatemala: Prensa Libre) (45). Archived from the original on 17 June 2015. https://web.archive.org/web/20150617194802/http://servicios.prensalibre.com/pl/domingo/archivo/revistad/2005/mayo05/150505/dfrente.shtml. Retrieved on 17 June 2015. 
  2. 2.00 2.01 2.02 2.03 2.04 2.05 2.06 2.07 2.08 2.09 2.10 2.11 2.12 2.13 2.14 2.15 2.16 2.17 2.18 2.19 2.20 Maldonado Enríquez de Masaya, Nancy Neomí (2013). En homenaje a los veinticinco escritores galardonados con el Premio Nacional de Literatura "Miguel Ángel Asturias" 1988-2012 (PDF) (in Spanish). Guatemala: University of San Carlos de Guatemala. pp. 99–109. ISBN 978-9929-40-320-8. Retrieved 17 June 2015. 
  3. 3.0 3.1 Arana Fuentes, Gabriel (10 March 2012). "Luz Méndez de la Vega: las palabras no se apagan" (in Spanish). Guatemala: Siglo21. Archived from the original on 17 June 2015. https://web.archive.org/web/20150617175730/http://www.s21.com.gt/node/144510. Retrieved on 17 June 2015. 
  4. 4.0 4.1 4.2 4.3 Escobedo Mendoza, Juan Carlos (28 May 2006). "Luz Méndez de la Vega". Literatura Guatemalteca (in Spanish). Guatemala: Literatura Guatemalteca. Archived from the original on 3 March 2016. Retrieved 17 June 2015. 
  5. 5.0 5.1 "La literatura guatemalteca está de luto por la muerte de Luz Méndez de la Vega" (in Spanish). Guatemala City, Guatemala: Emisoras Unidas. 8 March 2012. Archived from the original on 8 December 2015. https://web.archive.org/web/20151208004328/http://noticias.emisorasunidas.com/noticias/nacionales/literatura-guatemalteca-esta-luto-muerte-luz-mendez-vega. Retrieved on 17 June 2015. 
  6. Preble-Niemi, Oralia; Jiménez, Luis A. (2004). Ilustres autores guatemaltecos del siglo XIX y XX (in Spanish). Guatemala: Liberías Artemis Edinter. p. 145. ISBN 84-89766-54-1. Retrieved 17 June 2015. 
  7. "Muere escritora guatemalteca Luz Méndez de la Vega" (in Spanish). Guadalajara, Mexico: Informador. 9 March 2012. Archived from the original on 17 June 2015. https://web.archive.org/web/20150617180916/http://www.informador.com.mx/cultura/2012/362477/6/muere-escritora-guatemalteca-luz-mendez-de-la-vega.htm. Retrieved on 17 June 2015. 
  8. "Preble-Niemi & Jiménez (2004)", pp 147-148
  9. 9.0 9.1 "La literatura guatemalteca está de luto por la muerte de Luz Méndez de la Vega" (in Spanish). Guatemala City, Guatemala: Emisoras Unidas. 8 March 2012. Archived from the original on 8 December 2015. https://web.archive.org/web/20151208004328/http://noticias.emisorasunidas.com/noticias/nacionales/literatura-guatemalteca-esta-luto-muerte-luz-mendez-vega. Retrieved on 17 June 2015.